Karm

Karms och den regerande släkten Thaldwins vapen
Illustrerade av Johan Sundman

Faktaruta

Allmän information

Kategori: Kungarike
Plats: Östra Talanrien
Klimat: Tempererat klimat med fyra årstider
Regioner: Karm består av sju provinser, samt tills nyligen Märehn norr om Karm
Andra namn: –
Statsskick: Feodalism
Regent: Kung Sandor Thaldwin
Övriga ledare: Drottning Selene Thaldwin, landets provinsesledare (Visroyer), provinsernas furstar och övrig adel
Huvudstad: Hannadon
Viktiga städer: Loradon, Aeiras, Silverklint, Breslau

Övrig information

Invånare: Karmaner
Folkmängd: 1 115 000 (300 000 i huvudstaden)
Språk: Karmiska
Valuta: Gandorer
Politisk situation inrikes: Instabil
Politisk situation utrikes: Instabil
Allianser: Kaldrland, Iselem
Religion: Athalism (Tron på Athal)
Karm grundades år 1502 första tidsåldern (2052 år sedan)

Karms flagga
Illustrerad av Johan Sundman

Kungariket Karm ligger i den östra delen av världen, och är det tredje största riket i världen. Hus Thaldwin är riket med kung Sandors på tronen. Det är härifrån romantiska och förskönade berättelser om riddare som kämpar mot det onda i sin stora kärleks namn kommer.

Medan konungen eller drottningen ses som de med makt, så har Karms provinser och deras ledare betydande makt i riket. Karm är uppdelat i sju provinser styrda av stora hus, med lokala mindre adelssläkter som kämpar om makten i riket, medan konungafamiljen försöker knyta dem till sig så mycket det går för att bevara sin position och kontroll över riket. Varenda en av Karms sju provinser styrs av en Visroy som styr över sina egna marker och de lokala furstarna, men är skyldiga Karms kungahus sin trohet.

I verkligheten är det sällan så enkelt, och sällan hjälper någon en annan utan att mer makt eller rikedomar som följd. De senaste trettio åren har Karms tron bytt ledare titt som tätt, och det finns inga säkra allianser då adelsfamiljerna strider om mer makt – på slagfält, i hovet eller i skuggorna. Folket i Karm kallas oftast för Karmaner. Deras rike ligger i östra delen av världen och är i dagens läge det tredje största riket bland människorna. Kungafamiljen styr från huvudstaden Hannadon, en berömd stad som nästan helt är byggd i vit sten och ligger vid den södra delen av sjön Nír.

Konungens rådgivare och syster Leony Thaldwin
Illustrerad av Denise Roos

Historia

På grund av Karms milda klimat och frodades jordbrukarsamhällen som växte sig till små enskilda riken. Riket grundades över tvåtusen år sedan av kung Gandoris I som förenade rikena under det enhetliga namnet Karm i samband med att huvudstaden Hannadon byggdes.

Karms befolkning fick en rejäl ökning i mitten av andra tidsåldern i samband med att mörkeralverna från Dar Zakhar ödelade riket Tarnaq, och en stor våg flyktingar tog sig till Karm, och tog med sig mycket av sin kultur och sin kunskap till riket som idag är en helt naturlig del av den Karmanska kulturen. Bland annat tog det med sig den Athalska religionen som är den enda rådande och accepterade religionen i Karm idag.

Några år senare, år 720 i andra tidsåldern, ungefär tusen år efter att riket grundades, uppstod den största inbördeskonflikten sedan rikets våldsamma historia som ledde till att provinsen Iserion slog sig fri från Karms gränser. Iserions ledare Demerin Belsante separerade klyftan mellan de två rikena ännu mer år 1144 AT genom att ta tullar av resenärer och handlare för att samla in pengar för sin armé. Samtidigt började de bygga en enorm port vid bergspasset väster om Iserion som senare blev kallad Järnporten för att ytterligare befästa sin kontroll över landsvägen. Ett par år av blodiga krig följde, där Iserion lyckades hålla sig kvar vid makten över sin välbefästa stad. Världsrådet Cirkeln ingrep innan mer blodspillan skedde och tvingade Karm att godkänna Iserions lösgörande från Karm. Järnporten slutförs, och relationerna sedan dess har alltid varit kalla mellan Karm och det självständiga riket Iserion. De delar trots det religion, och kulturmässigt är det lite skillnad mellan Iserion och Karm.

Sedan dess har Karms konungahus aldrig riktigt haft samma makt som förr, och många gånger har ädlingar försökt göra liknande kupper som släkten Belsante i Iserion. Trots det har Karms konungahus och makten fortsättningsvis varit centrerad i Hannadon, trots att flera olika släkter suttit på tronen.

Det finns sju provinser i Karm idag, åtta om man räknar Märehn som på senare tid slagit sig fritt från Karms styre. Den största provinsen Isilas, som är den bördigaste delen av landet och således också den rikaste, regeras av huset Astor. Släkten Astor har som regel varit lojala till konungahuset.

Märehn och Karm har en komplicerad historia, och medan grannriket har många saker gemensamt med Karm, finns det fundamentala olikheter i kulturerna. Bergskedjan Snötopparna skiljt rikena åt med väldigt annorlunda klimat. Märehn hamnade under Karms styre under andra tidsåldern då Karms dåvarande konung vidgade sina gränser norrut och bildade en allians med Märehns adel. Karms kontroll över Märehn har ofta under historiens lopp varit i gungning, och efter ett inbördeskrig i Märehn som varade i sju år och avslutades år 1409 TT blev en man vid namn Nicolaus von Breslau Märehns regent, och vasall under konung Sandor Thaldwin i Karm. Relationen har inte varit god, och gjort att läget i Karms hov varit väldigt oroligt tidvis – speciellt efter att Märehn ockuperade Iserion 1420 TT. Karm förlorade sitt grepp slutligen om Karm då Nicolaus von Breslau stupade i slaget om Loradon 1421 TT.

Efter ett stort inbördeskrig för ungefär tio år sedan är det nu huset Thaldwin som sitter på tronen. Kung Sandors tillvaro är inte den enklaste, då han ständigt får försöka hålla ädlingarna lojala till tronen.

Hannadons palats

Karms invånare

Folket i Karm kallas för Karmaner och har ljus hy. Oftast har de brunt, blont och ibland rött hår. Beroende på om man bor i landsbygden eller i någon av de stora städerna skiljer sig kulturen rätt mycket åt, och likaså ens förmögenhet och klädsel.

Namn

Karmanernas namn är väldigt varierande, och vanlig befolkning har inte något annat efternamn än det man får av sin far. Exempelvis om ens far heter Aldir kommer man att att vara känd som Aldirsson eller Aldirsdotter. Dessutom brukar man ofta identifieras med den by eller plats man kommer ifrån, exempelvis Ardek Aldirsson från Loradon. Det är annorlunda med adelsfamiljerna vars familjer kallas för hus. Där tilltalas man alltid med sitt förnamn, och husets namn, exempelvis om ens tilltalsnamn är Sandor och man hör till huset Thaldwin blir man Sandor Thaldwin.

Paladinriddaren Caspian Astor
Illustrerad av Denise Roos

Hierarki

Kungahus>Provinsledare (Visroy)>Furstar>Övrig lokal adel>Magiker (Magus) och riddare (Ser)>Prästerskap>Yrkesfolk/Hantverkare/Handel>Jordbrukare.

Överst i hierarkin står Karms kungahus som styr landet, med regenten (kung eller drottning) överst, och resten familjen direkt under. Kronarvingen är arvinge till tronen, medan den andra i arvslinjen ärver familjens provins och dess ägor (prinsar eller prinsessor).

Efter det kommer provinshärskarna, som totalt är sju stycken, som bär titeln Visroy och är de högsta husen i Karm. Karms provinser var en gång självständiga kungadömen, och är idag autonoma riken så länge de följer konungahusets och Karms lagar och riktlinjer, som med tiden blev provinser svurna att tjäna Karms kungahus. De betalar skatt till kungahuset.

Under Visroyerna i provinsernas län styr Karms mindre hus, oftast titeln Furste eller Furstinna, men lokala skillnader och hierarkier förekommer. De har svurit trohet till visroyerna, betalar skatt till dem, och ser till att deras vilja följs i provinserna och är genom provinsledarna knutna till tronen.

Efter furstarna i rangordningen kommer lägre adel, och därefter Karms riddare, som ofta är små godsägare svurna till den lokala fursten eller visroyen.  De är befriade från skatter, men står markägaren till förfogande med häst och rustning. Deras titel är Ser, och används både av män och kvinnor. 

Likvärdiga med Karms riddare är rikets magiker, som bär titeln Magus. De fungerar ofta som rådgivare, forskare eller magiskt försvar av viktiga personer.

Ovanför de övriga skikten i Karms hirarki finns det Athalska prästerskapet, där präster och prästinnor bär titeln Fader eller Moder. Likvärdiga med dessa är paladinordern, vars krigare bär titeln Paladin. Prästerskapet och paladinerna är svurna till det Athalska templet, snarare än någon av de övriga ledarna i landet och agerar autonomt. Paladinkrigarna fungerar ofta som en neutral part som reser omkring i riket och löser dispyter, bevakar gränser och tolkar lagar.

Karms samhälle är därefter separerat i olika yrkesgrupper och till sist jordbrukare.

Provinserna

Karm har sju provinser som alla styrs av en Visroy.
Isilas, i sydöst, styrs av hus Astor, största provinsen i Karm
Taederia, i öst (Kungskogen och Timmerskogen), styrs av hus Thaldwin
Calendiet, östa Karm, mellan Isilas och Taederia, styrs av hus Saelorian
Agarand, norra Karm, mellan Märehn och Karm, styrs av hus Eurelion
Ordoniet, mellersta karm, mellan Snötopparna och Snöfloden, styrs av hus Gustenburg
Deyredia, västra Karm från Silverklint längs med Långa Bergsryggen till Loradon, styrs av hus Dendar
Eltram, mellersta Karm, väster om uhvudstaden, söder om Snöfloden, styrs av hus Valmont

Huvudstaden och dess närliggande områden söder om Nirsjön styrs direkt under kungahuset och talas ibland som den åttonde provinsen.

Märehn tillhörde förr Karm, men har år 1422TT blivit ett självständigt rike.
Iserion tillhörde förr Karm, men blev år 723 AT ett självständigt rike.

Karms ministrar

Närmast regenten tjänar Karms ministrar (Ministären) som fungerar som rådgivare i rikets handhavande. Dessa väljer regenten oftast väljer ut bland de mest trogna inom Karms adel eller högt uppsatt militär. Rikets ministerposter är följande:
Justitieminister (lag och ordning) – bär titeln Konsul och är ministärets ordförande
Försvarsminister (militär) – bär titeln Marsk och är militärens och flottans överbefälhavare
Utrikesminister (utrikes ärenden)
Finansminister (skattkammare och valuta)
Skatteminister (skatt)
Magiminister (ansvarig för magiska ärenden)
Förteckningsminister (ansvarig för rikets förteckning gällande arv, land, titlar och folkbokföring)

Samhälle

Den största delen av befolkningen bor ute på landsbygderna i Karms riken och brukar jorden eller sköter boskap. De lever sina liv i små samhällen där alla känner alla, där man lever enligt årstid och väder och är ofta väldigt likgiltiga gällande vem som sitter på tronen så länge det inte påverkar dem negativt. Mer viktigt för dem är vilken feodalherres landområde de hör till, för det är till denne som de betalar skatt. I Karms historia finns det många skeden där så kallade bondeuppror skett, där bönderna samlat för att störta en orättvis feodalherre. Men dessa konflikter har alltid slutat blodigt.

Den andra stora andelen av befolkningen bor i städerna, och har ofta en rätt annan typ av livssituation. Stadsborna har till skillnad från landsbygdens befolkning sällan någon jord att livnära sig på, utan måste arbeta för att få ihop pengar som de kan livnära sig på. Yrken och livssituationer varierar kraftigt. Exempelvis i huvudstaden Hannadon bor de rikaste i centrala Hannadon kring palatset, medan de fattigaste bor i utkanten av städerna. Det är inte ovanligt att se tiggare och prostituerade i gatubilden, medan en stor andel försörjer sig som handlare, vakter, tillverkare eller underhållare av något slag. Medan det är ovanligt att man kan läsa och skriva på landsbygden där det finns en stor procent läs- och skrivkunniga i städerna.

Eftersom det är obligatorisk militärtjänst i Karm måste alla män som fyllt 17, tjäna under sin feodalherre, eller under konungen om man bor i Hannadon. Alla tjänar i två år, men många blir permanent kvar i armén ifall de inte har något annat sätt att försörja sig på. Det är feodalherrarnas ansvar att utrusta beväringarna, men de som tjänstgör måste tjäna in sin utrustning vilket leder till att de under sin militärtid oftast bara får mat och logi som betalning.

Landet har lagar som utfärdas i huvudstaden, som i praktiken befästs av feodalherrarna. Ibland kan de variera lite från område till område. Konungen själv har ett råd som hjälper honom att styra, och de är själva ofta högt uppsatta adelsmän eller feodalherrar som under sin tjänstetid vanligtvist är bosatta med sin familj i huvudstaden.

Det forna konungariket Tharmad som ligger norr om bergskedjan “den långa bergsryggen” var en gång Karms systerland, och fortfarande idag finns det en sorgedag då man hedrar Tharmad som förstördes för drygt tusen år sedan av en förbannelse. Vanligt folk talar aldrig om Tharmad, eftersom det anses föra med sig otur att nämna Tharmad. Folk är rädda att samma okända öde som ödelagde Tharmad en dag ska svepa över Karm, som ledde till att befolkningen dog och reste sig som odöda. Det sägs att Tharmad än idag är hemsökt och väldigt få har någonsin vågat sig dit. Gränserna bevakas strängt, och odöda som kommer vandrande bränns. Dessutom är det en mörk fläck i Karms historia, för Karms konung beslöt att alla flyktingar från Tharmad skulle dödas så inte samma öde skulle falla över Karm.

Bland adelsfamiljerna ligger familjens eller husets ära väldigt nära hjärtat. Alla skymfningar måste besvaras, och om inte lagen kan hjälpa dem tar de oftast lagen i sina egna händer. Blir de fast för att planera eller mörda någon får det oftast allvarliga följder i Karms hovrätt, men adelsfamiljerna har fulländat konsten i att utföra intriger för att inte hamna inför lagen – detta som många kallar för “maktspelet”.

I Karm dyrkas Skaparen, och trosläran kallas Athal – vilket är Skaparens namn på tarnaiska – språket som användes i Tarnaq varifrån tron ursprungligen kom. Kollektivt kallas alla som dyrkar Skaparen för Athaliter – trots att det finns väldigt många variationer av den Athalska tron runt om i världen. Flera Athalska kyrkor står att finnas i nästan varje by. Domkyrkan i Hannadon kallas för Templet och är föremål för vallfärd från hela världen under religiösa högtider. Det hör även till seden att de döda bränns för att bli ett med ljuset och Athal och att man sedan ristar deras namn i en minnessten. I Templet styr alltid en överstepräst eller prästinna som Athals ställföreträdare i världen.

Templet har även en autonom armé som beskyddar tron och trons intressen. Deras krigare kallas paladiner, och är utan undantag svagt magikunniga. Deras förmågor gör att de bland annat kan läka sår, eller skydda sig själv och andra kring sig från pilar och projektiler. De är heliga krigare, högt värderade – både fruktade och beundrade. Till deras uppgifter hör att skydda de svaga. De reser runt i alla områden som ligger under Athals beskydd, och hjälper dem med problem som banditer. I inbördeskonflikter blandar sig paladinerna inte, men de är ofta närvarande för att skydda civilbefolkningen. Däremot i krig som berör Karm och grannländerna är de ofta medverkande, där paladinernas ledare planerar strategier med de övriga militära ledarna. Även de som inte är magikunniga söker sig till Templet och kan bli utbildade till präster eller prästinnor, som i sin tur ofta tjänar i de olika kyrkorna eller klostren runt om i Karm – för att sprida tron, och för att bland annat hjälpa vanligt folk genom att fungera som sjukhus.

I Karm finns en organisation vid namnet “Tredje ögat” vars uppgift är att finna barn som är magikunniga. De tas från sina familjer, och förs till Caras Idhrenin, magikernas akademi som ligger på en ö i sjön Nír utanför Hannadon. Där tränas de, och deras förmågor testas. De som inte har förmågor starka nog att bli avancerade inom magi skickas till templet för att utbildas till paladiner. De andra stannar kvar i Caras Idhrenin för att bli magiker. Caras Idhrenin kallas oftast för “de vises stad”, och är världens största universitet – inte bara för magiker men för andra lärda. Den har, liksom Templet, självstyre och egna lagar. Utbildade magiker tjänar oftast i hov som rådgivare eller beskyddare av högt uppsatta adelsmän och adelskvinnor. De barn som blir magiker eller paladiner frånsägs helt från sin familj och förlorar i lag sitt namn. Exempelvis om en adelsmans son blir en magiker eller paladin, kan denna inte längre dra nytta av familjens status eller föra vidare familjens namn. De som blir paladiner är bunden till Templet och tron hela sitt liv, och i väldigt få fall har de kunnat frigöra sig från sin tjänst och återgå till ett vanligt liv. Magikerna från Caras Idhrenin har ofta mer friare liv efter sina studier, förutom att de bevakas av organisationen tredje ögat under stränga lagar, exempelvis genom att utnyttja sin magi eller kunskap för att skada oskyldiga eller vinna fördelar. Magiker som gör något som faller utanför deras lagar jagas och ställs inför rätta.

Religion

I Karm dyrkas Skaparen, och trosläran kallas Athal – vilket är Skaparens namn på tarnaiska – språket som användes i Tarnaq varifrån tron ursprungligen kom. Kollektivt kallas alla som dyrkar Skaparen för Athaliter – trots att det finns väldigt många variationer av den Athalska tron runt om i världen. Flera Athalska kyrkor står att finnas i nästan varje by. Domkyrkan i Hannadon kallas för Templet och är föremål för vallfärd från hela världen under religiösa högtider. Det hör även till seden att de döda bränns för att bli ett med ljuset och Athal och att man sedan ristar deras namn i en minnessten. I Templet styr alltid en överstepräst eller prästinna som Athals ställföreträdare i världen. För tillfället sitter översteprästinnan Araniél på Templets tron, och under ytan har hon börjat ta en mer aktiv roll i politiken i skuggan av intrigerna och religionens yttre ansikte, och bland annat rekrytera ett eget garde utanför paladinernas kontroll.

Kraftord som är relaterade till religion brukar ofta vara “vid Athal!”, eller “vid Ljuset!”. Samtidigt är oftast olyckor och sorg en bestraffning där man anser att Athal övergivit en för ens synder.

Athals mörka motståndare och motsats är enligt den athalska tron mörkrets personifiering, som bär namnet Celdunos. Namnet bär ett stigma då allt ont och mörkt kan kopplas till Celdunos närvaro i världen.

Athals emblem
Illustrerad av Johan Sundman

Militär styrka

Karm har ingen enhetlig armé, utan alla provinser ansvarar för beväring och obligatorisk militärtjänst för att skydda sina egna områden. Vid krigstid samlar konungen sina allierade och deras arméer för att gå till krig, förutsatt att han kan övertyga dem till att samlas. De mer förmögna krigarna som kommer från adelsfamiljer eller förmögnare handelsfamiljer är ofta utrustade i rustningar av stål. Riddarna är ofta beväpnade med långsvärd, sköldar eller andra vapen såsom krigshammare. Artilleriet är ofta utrustade med långbågar, men mest känt är Karms kavalleri med riddare och hästar som kan vara lika rustade som krigarna själva. Resten av beväringarna består i regel av bönder beväpnade med spjut.

Militären bär färgerna för det hus de representerar
Hus Thaldwins rustning
Illustrerad av Johan Sundman

Karm

Karms landskap är grönt och fyllt med gröna kullar och skogar. Det är ett bördigt och vackert landskap, med milda vintrar och varma somrar. Den stora landsvägen går ändra från Isilas största stad Aeiras till Iserion, där den sedan förgrenar sig söderut och västerut.

Senaste händelser

År 1408 i tredje tidsåldern placeras en förbannelse av mörkeralverna som väcker Karms döde konung och rikets grundare Gandoris I till odött liv. Under hans levnadstid hade man inte infört traditionen om att bränna de döda, så under huvudstaden fanns ett brett nätverk med tunnlar där man begravt de döda i katakomber. Gandoris och hans döda skelettarmé begravd i stadens katakomber vaknade till liv och tar över huvudstaden Hannadon och mördar konungen Gawyn Belgara, medan alla som kan flyr ut ur staden.

Visroy Letham Valmont, konungens kusin, gjorde anspråk på tronen eftersom han var konungens kusin medan konungens krigsrådgivare Visroy Jasmund Dendar tillsammans med Isilas Visroy Reram Astor bildar en allians för att placera konungens systerson Sandor Thaldwin på tronen. Hannadon förblir ockuperat av de levande döda medan Karms adel strider om vem som ska återta staden.

Inbördeskriget avslutades två år senare år 1410, då Iselems drottning Akila Tenir marscherade in i Karm med sin armé för att ge sitt stöd till huset Thaldwin. I gengäld för sina tjänster och sin hjälp är Karm allierade till Iselem, och Iselem har rätt att påverka viktiga politiska beslut som berör handel, militär och gränsskridning som påverkar Iselem.

Tillsammans med allierade från Kaldrland intar huset Thaldwin och deras allierade tillsammans med Iselems drottning Akila Hannadon. Nu, 12 år senare, befinner sig landet igen i en besvärlig sits. En krigsherre vid namn Ayperos har tagit över den viktiga staden Loradon med en armé av vampyrer som löper längs med landsvägens mitt i riket. Då staden togs mördades krigsrådgivaren Jasmund Dendar som var i befäl över staden. Samtidigt strider adelshusen sinsemellan om vad de ska göra, och kung Sandor Thaldwin har svårt att få sina allierade att rusta och samla sina arméer för att återta Loradon. Olyckligt nog befinner sig även Karms allierade i Iselem och Kaldrland ockuperade med egna problem.

Läget i Iserion är något som bekymrar Karms kungahus, speciellt efter att regionen togs över av Nicolaus von Breslau som stationerade sin kusin Jarek von Breslau på tronen, då denna giftes med den regerande släkten Belsantes enda överlevande kvinna Saskia. Medan Märehn formellt är Karms allierade har relationen mellan Märehn och Karm varit spänd länge, och Karm fruktar att Märehns nya fäste i Iserion kommer leda till att även de liksom Iserion många århundraden sedan bryter sig fri från riket. För tillfället försöker konungahuset samla deras allierade i ett försök att skapa ordning i riket, och medan konung Sandor Thaldwin är ansiktet utåt står hans syster Leony Thaldwin för mycket av det politiska spel som sker bakom kulisserna som konungen själv inte alltid känner till. Bland annat driver hon ett spionnätverk. Förutom det har Leony en mystisk allierad som det går många rykten om i hovet och vad som är klart är att han är en utlänning, men vad hans egentliga position och bakgrund är förblir okänt av de flesta.

Förutom de politiska svårigheter kung Sandor haft att få ordning på riket och sina allierade har det varit ett tämligen kärlekslöst äktenskap mellan Sandor och drottningen Selene. Detta görs inte mindre komplicerat av att tronarvingen inte är Selenes son, utan son till Sandors första hustru Aurene Dendar, som dog i barnsäng. Samtidigt är konungen tämligen missnöjd med sin son och tronarvingen Rheon, vars personliga kvaliteter såsom arrogans och övermod inte uppskattas av den rättfärdige konungen

Allianser

Efter att hus Thaldwin segrade i inbördeskriget med hjälp av Iselem och Kaldrland har de varit allierade. På grund av den stora roll Iselems armé spelade i inbördeskriget har Iselems drottning vetorätt i rådet gällande utrikesfrågor som kan beröra Iselem.

Rollspelstips

De som rollspelar som Karman måste så klart besluta sig för om ens karaktär kommer från landsbygden, från någon stad eller om den tillhör någon av adelshusen. Detta påverkar i stort sätt deras syn på världen, och vilka som är deras vänner och allierade eller vilket yrke man har. Förutom det måste man också fundera på sin karaktärs relation till magi och kunskap. Har karaktären studerat något på Caras Idhrenin? Om den är magiker eller paladin är den bunden till plikter som ofta är svåra att bryta. I stort sätt är Karm ett rike som är inspirerad av europeisk medeltida riddarkultur och historia.

Post your comment

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.