Märehn

Riket Märehn är skapat och skrivet av rollspelaren Morrikai
Märehns vapen illusterad av Johan Sundman

Faktaruta

Allmän information

Kategori: Markgreveskap (förläning i Karm)
Plats: Från snö topparnas sydspets till floden Wozla i norr
Klimat: Fyra årstider, blåsigt med fuktiga vintrar och regniga somrar
Regioner: Karm
Andra namn: Den heliga jordens land/ Svaté země
Statsskick: karmisk förläning
Regent: Nicolaus von Breslau
Övriga ledare: boyarer, duman och prästerskapet
Huvudstad: slottet Märehns lås
Viktiga städer: städer av betydelse saknas

Övrig information

Invånare: de utvalda /Vyvolených lidí)
Folkmängd: 180 000
Språk: Det talade språket/ Mluveného jazyka
Valuta: byteshandel
Politisk situation inrikes: Stabil
Politisk situation utrikes: Offensivt
Bundsförvanter: Iserion, templet och Karm (instabil relation)

Märehns flagga
Illustrerad av Johan Sundman

Allmänt

Märehn är ett ogästvänligt land som ligger längts upp i norr på Karm som dess sista utpost. Mellan snö topparna och snö havet ligger Märehn. Land som till största delen består av ljunghedar med utspridda träddungar på som genomkorsas av flera vattendrag. Upp mot bergen blir skogar allt vanligare och här kan man finna djupa skogsbeklädda dalar innan de trädlösa snö topparna tar vid.

Om sommaren ligger vinden ofta på från havet vilket skapar fuktiga och regniga somrar med dimmiga nätter som gömmer lyktgubbar och dansande älvor. Om vintern blåser de iskalla vindar från bergen istället och allt täcks med snö. Detta är Baba Yaga och Grimmens årstid och man kan höra om nätterna hur de och deras vänner går runt husen och skrapar på dörrarna ihop om att komma in.

Folket i Märehn lever för det mesta i djup armod och fattigdom under de mäktiga klanerna och riddarna som styr Märehn. Den hårda fattigdomen har gjort Märehns folk till ett djupt religiöst folk som sätter sitt hopp och sin tilltro i religionen ihop om att Athal en dag ska förbarma sig över de. Oftast blir Athal och de helgon vars ikoner de ber till tysta  och varför skulle de lyssna på någon som fattig och enkel som de själva. De ger dock inte upp hoppet med humor och optimism. För de har alltid sin familj, sin släkt och sin by som finns där och tar hand om de. De håller ihop hårt inom byarna kollektivt och tar väl hand om varandra, medvetna om att tillsammans kan de överleva både riddare och svälten. De dras sig tillbaks till sina värma stugor där de sjunger visor eller berätta sagor för varandra för att hålla modet uppe och förvandla den enklaste måltiden till en festmåltid. Denna varma och glada sida av Märehns folk  är något som reser sällan får vittna om. Fattigdomen och förtrycket har gjort de kyliga och misstänksamma mot resenärer, de beskriv ofta som väldigt slutna och fanatiskt religiösa av resande i landet.

Om Märehns folk lever i armod och fattigdom så gäller det motsatta för landets adel, som kallas för szlachta. De lever i överflöd och rikedom tack vare de höga skatterna och de många privilegium de åtnjuter. Istället för att ägna sitt liv åt att lista ut hur maten ska räcka för vintern ägnar de såg åt jakt och banketter. De är ytterst stolta och högmodiga för de vet att de är Athals utvalda och att de åtnjuter blod jungfruns välsignelse. Denna övertygelse är djupt religiöst rotad och de r inte bara att de ser sig som utvalda gentemot de fattiga utan även mot andra adliga i Karm, även Märehns adel är väldigt välkända för sina starka religiösa övertygelser.

Märehns adel lever i ett klansamhälle och de ingår alla i stora klaner ledda av boyarer utsedd av Märehsn markgreve. Boyarerna äger all mark och egendomar som tillhör klanen, boyaren har också stora rättigheter och makt över klanens medlemmar. Klansamhället i Märehn är välkänt för dess syn på blod som något som måste hållas rent. Renheten i blodet är detsamma som klanens heder och anseende. Därför är de beredda att gå mycket långt för att hämmas varje skymf mot den och tvekar inte inför att mörda sina egna familjemedlemmar om de skymfat den.

Historia

Första tidsåldern

I början av första åldern levde de folk som skulle komma att bebo Märehn vid floden Wozla. De kallade sig för rozuma, de lyckliga, och levde utmed Wozlas stränder som fiskare och hästuppfödare. De levde i en orolig tid med många andra folk i Märehn, där man ständigt behövde kämpa för de få resurser som fanns. I slutet av första åldern stod rozuma kvar som ensamma segrare och som de enda folk kvar norr om snötopparna. De utropade ett tsardöme och såg detta som ett tecken på att deras gudinna Divci (blodjungfrun) valt de till sitt folk.

Andra tidsåldern

Redan i början av andra åldern dog tsarfamiljen ut i de Rozumiska tsardömet, klanledarna de så kallade boyars kunde inte komma överens om att välja en ny tsar. I detta tomrum steg Karms kung fram som systerson till den sista tsaren hädade han arvsrätt enligt karmansk sed. Många boyars främst i de södra delarna av tsardömet stödde de då de såg detta som det bästa alternativet framför att inte ha någon star. De i norr som hade få band till Karm ogillade de strakt och inbördeskriget var ett faktum. Den andra åldern kom att prägla av inbördeskrig, Karmisk invasion och martyrers motstånd. Allt detta slet sönder tsardömet och rozuma kom att bli ett mytiskt ord från en svunnen tid. Mot andra ålderns slut bestod tsardömet eller Märehn som de kom att heta av flera grevskap och boyardömen som slogs om makten i Märehn i ett till synes meningslöst stridande.

Under andra åldern förändrades folket i Märehn drastiskt, samhället gick från ett löst by och klan samhälle till ett hårt feodalsamhälle. Där eliten skaffade sig en stark kontroll över den bofasta befolkningen för att kunna finansiera sitt ständigt ökande behov av soldater med höga skatter. Konflikterna skapade en ständig ström av flyktingar vilka kom att leda till stora nomadiska och resande folkgrupper vart vanliga, ofta försörjande som legoknektar med sina bågar och hästar. Det vanliga folket fann tröst och hopp i Athal tron som växte fram, blandat med mysticism från tron på blodjungfrun och ikoner av de martyrer som kom att bli helgon i folkets ögon.

Tredje tidsåldern

Under tredje åldern stabiliserade sig läget i Märehn med att Markgrevskapet Märehn bildades även om de tog sekel av giftermål och stridigheter att ena allt land söder om Wozla. landet Norr om Wozla ansågs för ensligt och öde för att vara värt att erövra. Gränsen förblev däremot alltid orolig. Under denna tid av relativ fred, en fred helt beroende av hur hårt Markgreven lyckades hålla sitt markgrevskap kom ändå landet att kulturellt blomstra. Överklassen smälte en gång för alla ihop med övriga folket. Överallt kom de att byggas tempel och kloster åt den nya Athal tron som vunnit folkets kärlek med den tröst och hopp tron gav åt de fattiga livegna bönderna. Samtidigt kom feodalismen och livegenskapen att breda ut sig allt hårdare.

Folkets utseende

Märehns folk klär sig i regel i färgglada kappor, kaftaner och pälsar med höga stövlar i läder eller filtad ull ofta med bekväma ryttar byxor för i Märehn rider alla, från den ädlaste krigaren till den enklaste fåraherden. För kvinnor stoppas inte skjortan in i byxorna utan de är istället fotsida och många gånger med en klänning över, på huvudet bär de ofta sjalar som hålls fast med band  som smyckas med ringar och andra smycken i.

Namn

Som namn fungerar alla former av slaviska namn kulturer som inspiration men främst västslaviska som tjeckiska och Polska. För vanligt folk är namn rätt enkla, de består av ett tilltals namn samt ett efternamn som är detsamma som byn eller platsen de är från
För adeln kan även latinska och tyska namn fungera då de mer har fått influenser från Karm. De har ett tilltalsnamn och ett klannamn i regel. De titlar som används i regel för adeln är szlachcic(riddare) för en man och szlachcianka(riddarina) samt boyar för klanens överhuvud, Karmanska titlar förekommer ofta med då många även hr förläningar i Karm.

Samhälle

Märehn styrts ytterst av dess markgreve en man med absolut makt i förlängningen. Pågrund av landets konfliktartad historia och att de gränsar mot vildmarken i norr har dess markgrevar antingen varit brutala och hänsynslösa ledare eller väldigt kortvariga ledare. Till sin hjälp har de duman, ett råd bestående av landets viktigaste präster och boyarer. Prästerna sitter med i rådet då de spelar en oherört viktig och inflytelserik  roll som domare i landet. Då Märehns lagar bygger på religiösa dogmer och urgamla tradtioner som dess makrgeve kn göra lite för att ända på.

Bojarerna styr sedan i sin tur över stora klaner som kontrollerar stora områden med mark. De har näst intill fullkomlig makt över de områden som tillhör klanen. Där de efter eget tycke kan dela ut den till sina klanmedlemmar, driva in skatt från bönderna och äger många privilegium över de. Bara de i sin tur upprätthåller sin plikter som att ställa upp med väpnade ryttare åt Märehns markgreve, underhålla broar och se till ordningen upprätthålls m.m. Boyar titeln är däremot inte ärftlig utan de är markgreven av Märehn som avgör vem som blir nästa boyar över klanen.

Längst ner på samhällets botten lever dess bönder som livegna, de är näst intill slavar under klanerna till allt utom namnet och att deras herrar åtminstone inte kan sälja de. Deras liv präglas dagligen av fattigdom och förtryck från adeln som ser de som en outsinlig källa som man kan bara suga mer av om man behöver mer pengar. De är helt rättlösa mot sina herrar och enligt Märehnsk lag kan inte en herre begå ett brott mot sina livegna. De livegna anses nämligen ha allt att tacka i livet från klanerna som är Athals utvalda. De är däremot ovanligt fria för att vara livegna. De karga klimatet i Märehn gör att man inte kan odla mycket istället är de betande boskap man lever på vilket bönderna följer som halvnomader stora delar om året ute på ljunghedarna. De karga klimatet har också gjort att man i Märehn inte kunnat förbjuda bönderna från att fiska, jaga eller samla mat i skogen, med ett sånt förbud skulle alldeles för många bönder svälta ihjäl.

I Märehn är även hantverkar livegna, de ingår itnei några skrån utan lever som liveget tjänstefolk på godsen och borgarna runt om i Märehn. Borgarna i Märehn utgör därför näst enbart av handelsmän från Karm som bor i landet för att ta del av Märehns attraktiva fårull och pälshandel.

I Märehn bor de även nomadiska folkgrupper som Kozaky och resende. De kommer ursprungligen från norr och korsar ofta gränsen dit men deras antal består även av många bönder som flytt fattigdomen och förtrycket från klanerna. Dessa nomadiska grupper ses även de som livegna och tillhör Markgreven av Märehn men de lämnas ofta i fred. Detta då de förser Märehn med kanske dess främst militär enhet, dess lätta kavalleri. Istället för skatt eller dagsverken så ställer dess unga krigare upp som ryttare i Märehns armé. Språkligt och kulturellt har de små skillnader mot de bofasta mer än att de är nomader . Den enda skillnaden man funnit är att de brukar vara mera gästvänliga och mindre religiösa än de bofasta.

Religion

I Märehn har man likt i Karm den athalenska tron men den skiljer sig starkt på flera punkter. Den första och främsta är tron på att Märehns folk är de utvalda då Athal sände sin dotter Matka (blodsjungfrun) till dom och att hon i tider av nöd har återkommit. Kring Matka har en hel kult växt fram med en tillhörande väldigt stark helgondyrkan som fått ett större fokus än Athal själv. Athal lämnade nämligen skapelsen efter änglarna och demonerna krig enligt prästerna i Märehn. I Athals ställe sände Athal sina barn eller att sprida Athals ord men en efter en föll  de tills bara Matka återstod med sitt utvalda folk.

I Matka kulten ingår även tron på den vita draken som hon fick döttrana Tma (mörker) och Lehkosta( Ljus) med. Matka var den begynnelsen som varit, Tma är mörkret som råder och Lehkhosta är de ljus som kommer. Den vita draken är Märenhs förlorade hopp som skall återvända som hämnaren och bringa ljuset med sig. De påstås att den vita drakens själ ska leva i blodet av Märehns adel men ingen vet säkert var den vita draken är idag.

Blodet spelar en otroligt viktig central roll i tillbedjan i Märehn endast genom att offra sitt blod tror de att Matka, hennes döttrar och alla helgon kan hörsamma ens böner. I alla hem i Märehn finner man ett litet altare med en skål för blodsoffer, ljus, en staty av Matka samt ikoner av de helgon som anses viktiga i hushållet. Alla altare i templena i Märehn är likadana om en större med fler ikoner. Högst Upp ovanför altarna i templena brukar man även ha en guldplatta för att representera Athal och Matkas två döttrar brukar vara avbildade som statyer på väg in i templet. Bakom altaren i ett tempel ligger de alltid en domar sten, de var de stenarna som Matka själv en gång beströk med sitt blod när hon slöt de förbund som råder i Märehn mellan dess folk och de andra( naturens väsen).

De ritualer som utförs i templen brukar vara långa mystiska ritualer med rökelser, mässande psalmer och blodsoffer. De är inte bara ritualer för att åkalla Matka eller någon annans uppmärksamhet för böner utan ofta gammal magi som används. Den gamla magi som prästerna i Märehn oftast utövar brukar är blodsmagi, samma magi som Matka använde för att sluta förbundet med landet och grunden till varför blod är heligt i Märehn. TY endast de som är av blodet kan sova tryggt i Märehn, endast de av blodet är de utvalda och endast de av blodet kan åkalla Athals barn.

Blodsmagin som utövas av prästerna i Märehn är en magi där utövarna använder andras livsenergi som  styrka från levande för kunna få kontakt med Märehns andliga värld. Magin använder inte ord eller runor utan tankar och känslor för att förmedla. Prästerskapet i Märehn har utvecklat den till en form av livs och döds magi med förmåga att inte bara hela utan även väcka de döda och vissa har även kunnat använda den för att orsaka själslig och fysisk skada.

Militär styrka

Märehns militära styrkor är välkänt för sitt kavalleri de utgör ett av Karms mest numerär kavalleri styrka och innehåller några av Karms främsta kavalleri enheter, såsom de berömda bevingade husarerna. Endast en dåre skulle möta Märehns kavallari på ett öppet slagfält. Märehns militära styrkor har sina begränsningar, större delen av den består av lätt eller medeltungt kavalleri och dess tunga infanteri är väldigt bristfälligt. Detta gör att Märehn brister i att ta och hålla strategiska punkter. De kan vinna fältet och plundra landet men saknar resurser att storma borgar snabbt annat en med långa belägringar.

Senaste händelser

Märehn är en idag präglat av den sjuåriga von Breslau konflikten som bröt ut 1399 med mordet på Nicolaus von Breslaus far i samband med att en kusin till fadern grepp makten. Konflikten som följde var en familjekonflikt inom von Breslau och dess vasaller som tvingades välja sida. En konflikt präglad av mord, rån och våldtäkter där båda sidor visste att den endast kunde sluta med den andres utplånade. Det är denna konflikt som gett Märehns dess stabilitet, de överlevande vet vad Nicolaus von Breslau är kapabel för. Knappt hade Märehns ädlingar vila för ens inbördeskriget i Karm bröt ut och Nicolaus von Breslau förde sin här över bergen. Våren 1408 kom  de över bergen och deras snabba ryttar här attackerade snabbt med fullkomlig brutalitet. De brydde sig inte om att attackera fiendens här utan istället brände det deras gårdar och gods, korsfäste deras fruar och dränkte deras barn i brunnar. Fick de stora fiende härerna att bryta upp och ge sig hemåt i vredesmod i jakt på förövarna. Jakten kom dock att gå igenom länder där vattnet hade förgiftats och maten skövlats, där låg Märehns ryttare i bakhåll på de törstande och svältande soldaterna.

Märehn vann ineldningsviss många segrar under 1408 men 1409 tog deras fiedner till samma taktik som Märehn själva använt och invaderade Märehn. Under återstående delen av kriget kom Märehn att slåss på sin egna mark och även om de vann de strindera kom de inta spela någon större roll i inbördeskriget något mer.

Märehn hade under hela kriget stöttat en annan kandidat än kung Sandor och Sandors allierade hade hoppats med invasionen att avsätta Nicolaus von Breslau. Detta misslyckades men man samtidigt lyckades man ändå tvinga Nicolaus von Breslau att svära trohetsed till kung Sandor. Nicolaus von breslau hade kanske varit framgångsrik men hans sida  förlorade kriget.

Allianser

Märehn är på pappret en förläning till Karm och således är dess ledare Nicolaus von Breslau vasall till Karms kung Sandor men dessa två har länge haft en kylig och distantiserad relation. Iserion har varit sen 1410 en avlägsen allierad till Märehn men efter orolighter i Iserion under 1420 gick Märehn in i Iserion för att skydda sina allierade. Numera styr Märehn över Iserions armé, Nicolaus von Breslau styr landet som dess riksråd och många tror att hans kusin Jarek von Breslau barn med Saskia Belsante lär ärva makten.

Post your comment

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.